|
Nej, nu får det vara nog med förlöjligande och förtal av alla oss som bor på landet, i skogen, "i områden där det finns varg" - "vi som lever och verkar i dessa bygder" som signaturen Lagom är bäst uttryckte det (Fria ord, 19/7). Vi är förbannat trötta, ja till och med rasande på, att ett litet gäng människor i detta land använder oss för att legitimera sitt eget rovdjurshat.
(Jag har svarat på den här. Bifogas under läs mer. Calle)
Eskilstuna-Kuriren
Ta människors oro på allvar i vargfrågan..
Det finns ett stort antal människor utanför vargreviren som tycker att ett totalt sett litet antal människor där gott kan få sin livskvalité mer eller mindre förstörd. Det finns en liten minoritet som säger sig acceptera varg sin närmiljö och de lever i allmänhet utanför den.
Vargen är dokumenterat potentiellt mycket farlig. Vårt nuvarande sätt att handskas med den är totalt fel och informationen om den praktiskt taget inbjuder den att utvecklas åt det farliga hållet.
Jag har kört bil på starkt trafikerade vägar i hela Europa och Nordamerika i 45 års tid utan en enda skråma. Är det ett bevis på att trafiken är ofarlig? Knappast. Att Ylva kan leva ett helt liv mitt i vargskogen utan att sluta sina dagar som vargmat är lika lite ett bevis på vargens ofarlighet.
Om små och stora grupper kan man säga att Nordulv har ca 200 medlemmar i huvudsak i statsplanerat område, Folkaktionen har 10 ggr så många och de flesta lever direkt i glesbygd.
Det är inte rovdjurshat utan människokärlek som driver vårt engagemang i vargfrågan. Kärlek till de människor som under generationer har skapat vår landsbygdskultur med en leende miljö och rikedom på vilda djur och växter.
Vi vill ha en närmiljö där vi kan hämta en betydande del av vår föda från skogen vare sig det är från jakt eller bär- och svampplockning. Våra barn ska kunna lämnas obevakade i gårdens närområde utan att vi ska behöva vara oroliga. Vi vill att bygden även i fortsättningen ska kunna leva upp under älgjakten. Våra gamla ska inte behöva vara oroliga för att möta varg och björn under skogspromenaden eller bärplockningen. Vi vill helst inte tränga ihop våra små miljöberikande besättningar av boskap bakom högspänningsstängsel. Vi vill bevara resterna av vår fäbodskultur. Vi vill inte riskera att vår sällskapshund eller katt blir vargmat på gården. När turisten från storstaden genom att köra för fort orsakar trafikskadat vilt vill vi effektiv kunna spåra och avliva djuret. För det krävs oftast lös hund som är tränad.
Ingen forskare kan garantera att inga angrepp på barn av varg kommer att inträffa. Vår åsikt är att vargen inte är värd ett enda skadat eller dödat barn under en hundraårsperiod.
Calle Seleborg, Folkaktionen ny Rovdjurspolitik
|