Folkaktionen Ny Rovdjurspolitik

http://www.folkaktion.com

Huvudmeny

Framsidan

FNR på mässor - Fäviken nästa

News in English

4:e Januari 2008

Skandulv

Nyhetsbrevet
Skriv in din e-post adress här för att få nyhetsbrevet. Namn E-post Subscribe Unsubscribe

Användarlogin

Inget konto än? Skapa ett

Politiker

Skrivet av Malte Sandstr�m
2005-04-27
Brevväxling med politiker Bror Yngve Rahm, Kr.F.: leder i Stortingets milj�komit�: - Hun b�r holde fingrene fra fatet. Norsk rovdyrpolitikk bestemmes i Norge. Hennes utspill er en utidig intervenering i norsk politikk. Jeg er sv�rt provosert, sier den normalt sindige Kr.F-politikeren. �yvind Halleraker, H�yre: - Dette utspillet stiller i sel-kategorien. Det g�r ikke an � sammenligne Norge og Sverige. Svenskenes ulver lever i avfolkede �demarker. Dessuten er den grenen av den sibirske ulvestammen som lever her ikke truet. Den skandinaviske ulven ble utryddet for to hundre �r siden, sier han. Rolf Terje Klungland, Ap.: - Dette er en dramatisk innblanding fra den svenske ministeren. Hun burde tatt kontakt med Stortinget da rovdyrforliket ble forhandlet frem i fjor, men jeg h�rte aldri noe fra svenskene da, sier han om sin svenske partikollega. - Hun b�r forholde seg til sin egen politikk. den 26 januari Svar p� fr�ga 2004/05:726 om avskjutning av varg Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist �sa Domeij har fr�gat mig om jag avser att begära att den norska regeringen inställer avskjutningen av varg till dess att en konsekvensutredning av vad den norska vargpolitiken innebär för Sveriges möjligheter att f� till st�nd en livskraftig vargstam inom Sveriges gränser har gjorts. Bakgrunden till �sa Domeijs fr�ga är att det norska direktoratet för naturförvaltning beslutat till�ta jakt p� fem vargar i Hedmarks fylke. Beslutet grundar sig p� den rovdjurspolitik som antogs av Stortinget v�ren 2004. Denna rovdjurspolitik är mycket mer restriktiv än den svenska genom att en fast vargstam av hänsyn till skador p� f�r och ren bara tolereras i en mycket liten del av Norge. Totalt tre föryngringar kommer att till�tas i omr�det. Den jakt p� varg som nu är aktuell avser vargar utanför detta omr�de. Miljöminister Lena Sommestad har till den norske miljöministern framfört att hon djupt beklagar att Norge till�ter avskjutning av sina f�taliga vargar. Hon har ocks� framfört att det är viktigt med samr�d i dessa fr�gor. Regeringen har därigenom klargjort sin inställning i fr�gan. Har inte vargen plats i människors hjärtan är det ingen id� ni ens försöker f� till en vargstam i ert land. Sa Ed Banks vid det �rliga vargsymposiet i V�l�dalen �r 2003. Ed Banks är ingen varghatare tvärtom en realist som arbetar vid U:S. Fish and Wildlifservice i USA, en institiution som motsvarar Naturv�rdsverket i Sverige. Banks var i V�l�dalen för att berätta om arbetet med att �terupprätta en vargstam i nordvästra USA och d� främst i trakterna av Klippiga bergen och Yellowstones nationalpark. Projektet inleddes under 90-talet med vargar fr�n Canada, vargar som anpassade sig snabbt till sitt nya omr�de där de började föröka sig. Visa att ni bryr er. Visst har tamdjursägare haft vissa problem och visst har människor varit kritiska, sa han. Han poängterade att myndigheterna m�ste ta människors oro p� allvar, besöka dem, tala med dem och visa att de bryr sig. Att flytta p� problemvargar som söker sig fram till bebyggelse och attackerar tamboskap tror han inte längre p�, de letar sig bara tillbaka. Nu skjuter vi dom i stället. Vargar ska h�llas s� l�ngt fr�n bebyggda trakter som möjligt ans�g han. I sin ambition att lugna oroliga tamdjursägare har man till och med g�tt s� l�ngt att man beväpnat dessa och gett dom tillst�nd att skjuta första bästa varg som smyger runt deras g�rdar. Resultatet är sm�tt sensationellt. Endast fyra vargar har skjutits p� det viset under de sju �r möjligheten funnits. Malte Sandström Öppet brev till samtliga riksdagsledamöter Kan det vara rimligt att om jag skjuter ett rovdjur som angriper mitt tamdjur s� blir jag �talad enligt � 28 i jaktförordningen och riskerar 4 �rs fängelse. Och om jag inte skjuter blir jag �talad enligt djurskyddslagen eftersom jag är skyldig att se till att mina djur inte utsätts för lidande. Sverige är fantastiskt. Malte Sandström Ordf. i Svenska Jakt & Fritidsgruppen Bäste riksdagsledamot. Kan det vara rimligt att ett par personer p� Naturv�rdsverket dikterar rovdjursfr�gorna helt utan hänsyn till forskning, lokala myndigheter, det samlade rovdjurtrycket och de glesbygdsmänniskor som drabbas? Forskarna konstaterade, med hjälp av DNA prover, �r 2003 att björnstammen var minst 50 % större än man tidigare trott, kanske rent av dubbelt s� stor. Detta tog Naturv�rdsverket ingen hänsyn till när man delade ut licenser för björnjakten. �r 2004 till�ter man ingen lodjursjakt utanför renbetesland trots att Länsstyrelser bedömt att jakt kan och bör ske inom en del omr�den. Att Lodjursstammen har minskat p� en del ställen är helt naturligt. Detta beror p� att de i princip utrotat sina normala bytesdjur r�djur och harar. Vilket i sig m�ste vara ett onormalt förh�llande, ett förh�llande som tvingar markägare till brott mot jaktlagen � 4. De kan naturligtvis inte leva utan mat och har därför tvingas flytta söderut där snöbrist omöjliggör inventering. Myndigheternas sätt att hantera resultaten av de rovdjursinventeringar som utförts av jägark�ren har medfört att m�nga har ansett det meningslöst att inventera. Detta gör att mycket stor omr�den är oinventerade. Att lodjuren utan anledning skulle minskat i antal är en helt orimlig slutsats. Vi upplever att Naturv�rdsverket agerar som en stat i staten och som enbart tar hänsyn till egna personliga intressen och bortser fr�n verkligheten. Detta är ett förh�llande som inte är acceptabelt i ett land som kallar sig demokrati. Vi förutsätter att riksdagens mening inte är att rovdjursfr�gorna skall behandlas p� detta sätt. Därför ber vi Er att sätta Er in i rovdjursfr�gorna och att granska Naturv�rdsverkets agerande. N�s 2004-01-07 Malte Sandström Ordf. i Svenska Jakt & Fritidsgruppen Bäste riksdagsledamot läs igenom och beakta. En undersökning gjord av Ume� universitet i februari 2003 visar att 95% av landsbygdens befolkning och 80% av stadsborna är emot ökade rovdjursstammar. Av tillfr�gade stadsbor var en del beredda att betala 100 kr/�r för att ha en vargstam i Sverige ingen var beredd att betala 200 kr. I genomsnitt var man beredd att betala 70 kr. Människor som bor i vargrevir var däremot beredda att betala i genomsnitt 300 kr/�r för att bli av med vargarna. NINA, Norsk institutt for naturforskning skriver i en rapport: Det faktum att vargar har utgjort ett hot mot människors säkerhet, gör det lätt att först� varför vi har en "kulturell rädsla" för varg. Nyare undersökningar i Norge antyder att rädsla för varg fortfarande är omfattande trots att vargen varit borta i m�nga decennier (fram till den senaste nyetableringen), och trots att ingen blivit dödad eller skadad under de senaste 200 �ren. Endast 23% av norrmän accepterar att leva närmare än 10 km fr�n vargrevir, och hela 66% är fullständigt eller delvis eniga i att de skulle bli bekymrade för sin familjs säkerhet när de var utomhus, om de levde inom vargrevir. 48 % av de som svarat säger att de är "mycket rädd för varg", och 40 % svarar att de är "lite rädd för varg". Skjut problemvargarna direkt och lyssna p� folket! Har inte vargen plats i människors hjärtan är det ingen id� ni ens försöker f� till en vargstam i ert land. Sa Ed Banks vid det �rliga vargsymposiet i V�l�dalen �r 2003. Ed Banks är ingen varghatare tvärtom en realist som arbetar vid U:S. Fish and Wildlifservice i USA, en institiution som motsvarar Naturv�rdsverket i Sverige. Banks var i V�l�dalen för att berätta om arbetet med att �terupprätta en vargstam i nordvästra USA och d� främst i trakterna av klippiga bergen och Yellowstones nationalpark. Projektet inleddes under 90-talet med vargar fr�n Canada, vargar som anpassade sig snabbt till sitt nya omr�de och där de började föröka sig. Visa att ni bryr er. Visst har tamdjursägare haft vissa problem och visst har människor varit kritiska, sa han. Han poängterade att myndigheterna m�ste ta människors oro p� allvar, besöka dem, tala med dem och visa att de bryr sig. Att flytta p� problemvargar som söker sig fram till bebyggelse och attackerar tamboskap tror han inte längre p�, de letar sig bara tillbaka. Nu skjuter vi dom i stället. Vargar ska h�llas s� l�ngt fr�n bebyggda trakter som möjligt ans�g han. I sin ambition att lugna oroliga tamdjursägare har man till och med g�tt s� l�ngt att man beväpnat dessa och gett dom tillst�nd att skjuta första bästa varg som smyger runt deras g�rdar. Resultatet är sm�tt sensationellt. Endast fyra vargar har skjutits p� det viset under de sju �r möjligheten funnits. Banks tal väckte tankeg�ngar i församlingen. H�kan Sand, vargforskare tyckte att det var det bästa han hört, och ans�g att det här är den enda rätta vägen att jobba p� om vi skall lyckas. Är det inte snart dags att lyssna till era arbetsgivare, det svenska folket? N�s 2003-05-20 Malte Sandström Ordf. Svenska Jakt & Fritidsgruppen www.jakt-fritid.nu 10 F�gor ställda till samtliga partiledare >Svenska Jakt & Fritidsgruppen är en opolitisk förening som värnar om landsbygden och jakten. Inför valet i höst är vi därför intresserade av att f� svar p� nedanst�ende fr�gor. 1. M�nga oklarheter r�der om vargens härkomst i Sverige. Är ert parti villigt att agera för att en ordentlig polisutredning görs för att ge ett slutgiltigt svar p� fr�gan? 2. Om inte varför? 3. Om en s�dan utredning skulle ge vid handen att vargstammen kommit till genom olaglig utplantering kommer ni d� att kräva att vargen utrotas i Sverige eller kommer ni att acceptera brottet och l�ta stammen växa? 4. Dagens lagstiftning till�ter inte den enskilde medborgaren att försvara liv och egendom mot varg, vilket innebär att man passivt f�r se p� när vargen dödar ens hund eller tvingas st� som �sk�dare och h�lla sina barnbarn i handen medan vargen sliter deras häst i stycken. Ang�ende björn och lo gäller vilket djur som är värdefullast det angripna djuret eller rovdjuret om man har rätt att försvara sitt djur eller inte. Undertecknad har av justitieministern begärt att f� en prislista p� rovdjuren men f�tt svaret att det m�ste avgöras fr�n fall till fall. Detta innebär en omöjlig situation för den enskilde. Är ert parti berett att verka för full rätt att förvara liv och egendom? 5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador? 6. Hur m�nga djur anser ni att det skall finnas i Sverige av respektive, varg, björn, lo och järv? 7. Sverige har undertecknat Romfördraget som ger oss rätt att beh�lla v�ra kulturella särarter. Med nuvarande rovdjurspolitik fr�ntas vi möjligheten att jaga med lös hund, fäbodbruket omintetgörs och p� allt fler platser törs man inte l�ta sina barn leka ute ensamma, rida ut i naturen, g� ensamma till skolbussen eller g� till en skogstjärn för att fiska. Hur ser ni p� dessa förh�llanden? 8. Lantbruksuniversitet i Ume� räknade 1993 ut att det skulle kosta 6 043 000 000 kr per �r (sex milliarder fyrtiotre millioner) exklusive kostnader för jakt, att ha 500 individer av vardera varg, björn, lo och järv. Björn och lo förekommer i mycket större antal i dag. Är ert parti berett att redovisa alla kostnader för Sveriges rovdjursstammar? 9. P� grund av brist p� pengar f�r människor dö i operationsköer, skolan och �ldringsv�rden saknar resurser, etc. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före dessa omr�den? 10. Det är känt fr�n andra länder att vargen är ett mycket sv�rjagat djur. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem skall göra detta? N�s 2002-07-09 Malte Sandström Ordförande Svaren kommer att redovisas här nedan N�s 2002-04-04 Malte Sandström Ordf. i Jakt & Fritidsgruppen Socialdemokraternas svar. Malte, Tack för ditt brev som du skickade till Göran Persson. Eftersom det är vi p� Miljödepartementet som har huvudansvaret för regeringens naturv�rdspolitik har jag f�tt till uppgift att svara p� dina fr�gor. Jag skickar ocks� med den proposition som Sveriges riksdag antog för drygt ett �r sedan om en sammanh�llen rovdjurspolitik. 1. M�nga oklarheter r�der om vargens härkomst i Sverige. Är ert parti villigt att agera för att en ordentlig polisutredning görs för att ge ett slutgiltigt svar p� fr�gan? Vargen är en naturlig del av den svenska naturen. Det mycket l�ga antal vi har idag och den situation vi tidigare haft d� vargen varit utrotad i Sverige ska snarast ses som ett onormalt tillst�nd. M�lsättningen i den proposition som regeringen presenterade i januari 2001 är att vargstammen p� kort sikt ska best� av 200 individer. Vi är idag l�ngt ifr�n den m�lsättningen. Oavsett dagens vargstams härkomst s� kommer m�let att st� fast. 2. Om inte varför? Se ovan. 3. Om en s�dan utredning skulle ge vid handen att vargstammen kommit till genom olaglig utplantering kommer ni d� att kräva att vargen utrotas i Sverige eller kommer ni att acceptera brottet och l�ta stammen växa? Se ovan. 4. Dagens lagstiftning till�ter inte den enskilde medborgaren att försvara liv och egendom mot varg, vilket innebär att man passivt f�r se p� när vargen dödar ens hund eller tvingas st� som �sk�dare och h�lla sina barnbarn i handen medan vargen sliter deras häst i stycken. Ang�ende björn och lo gäller vilket djur som är värdefullast det angripna djuret eller rovdjuret om man har rätt att försvara sitt djur eller inte. Undertecknad har av justitieministern begärt att f� en prislista p� rovdjuren men f�tt svaret att det m�ste avgöras fr�n fall till fall. Detta innebär en omöjlig situation för den enskilde. Är ert parti berett att verka för full rätt att förvara liv och egendom? Vi är väl medvetna om de problem som uppst�r d� varg kommer i kontakt med exempelvis tamboskap och husdjur. Därför ges, som följd av Riksdagens beslut om en sammanh�llen rovdjurspolitik, möjlighet till skyddsjakt enligt samma regler som gäller björn, järv och lo. Om vargstammens positiva utveckling bryts kommer regeringen emellertid att �ter ändra rätten till skyddsjakt s� att den inte längre gäller varg. 5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador? Ersättningssystemet för renar som rivs av rovdjur har reformerats. Syftet med reformeringen är att ersättningarna bättre ska motsvara de verkliga skadorna. Även för andra tamdjur - som jakthundar, f�r och biodlingar - tillförs ytterligare medel. 6. Hur m�nga djur anser ni att det skall finnas i Sverige av respektive, varg, björn, lo och järv? Riksdagen har fastställt m�l för björn, lo och kungsörn som vi ställer oss bakom. M�let för björn är 100 föryngringar om �ret det vill säga en miniminiv� p� 1 000 individer. För lo är motsvarande m�l 300 föryngringar om �ret vilket motsvarar ett totalt antal p� 1 500 individer. När det gäller m�lsättningar för varg och järv har riksdagen inte satt upp n�gra miniminiv�er utan istället fastställt etappm�l. Med etappm�l avses delm�l för stammarnas tillväxt mot en niv� där artens fortsatta existens i Sverige kan anses vara l�ngsiktigt säkrad. Etappm�let för varg är som jag skrivit ovan 20 föryngringar per �r vilket motsvarar en stam p� 200 individer. Med tiden bör en niv� för antalet vargar kunna anges som bättre st�r i överensstämmelse med de vetenskapliga utg�ngspunkterna för en livskraftig vargstam. Det vill säga minst 500 individer. När det gäller järv är etappm�let 90 föryngringar per �r vilket motsvarar ett antal p� 400 individer. 7. Sverige har undertecknat Romfördraget som ger oss rätt att beh�lla v�ra kulturella särarter. Med nuvarande rovdjurspolitik fr�ntas vi möjligheten att jaga med lös hund, fäbodbruket omintetgörs och p� allt fler platser törs man inte l�ta sina barn leka ute ensamma, rida ut i naturen, g� ensamma till skolbussen eller g� till en skogstjärn för att fiska. Hur ser ni p� dessa förh�llanden? Vi anser inte att v�r kulturella särart hotas p� grund av den rovdjurspolitik som vi idag för. 8. Lantbruksuniversitet i Ume� räknade 1993 ut att det skulle kosta 6 043 000 000 kr per �r (sex milliarder fyrtiotre millioner) exklusive kostnader för jakt, att ha 500 individer av vardera varg, björn, lo och järv. Björn och lo förekommer i mycket större antal i dag. Är ert parti berett att redovisa alla kostnader för Sveriges rovdjursstammar? De kostnader som staten idag har för ersättningar och förebyggande �tgärder som följd av v�r rovdjurspolitik är ungefär 50 millioner kronor �rligen. 9. P� grund av brist p� pengar f�r människor dö i operationsköer, skolan och �ldringsv�rden saknar resurser, etc. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före dessa omr�den? Det har inte varit aktuellt, och kommer heller inte att bli aktuellt, att vi ska behöva välja mellan en god omsorg och biologisk m�ngfald. När det gäller kvaliteten inom sjukv�rd, skola, barn- och äldreomsorg, s� handlar det snarare om att prioritera mellan sänkta skatter eller satsningar inom de omr�den du pekar p�. 10. Det är känt fr�n andra länder att vargen är ett mycket sv�rjagat djur. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem skall göra detta? Vi är idag mycket l�ngt fr�n de kortsiktigt uppsatta m�len p� 200 individer. I dag är det Naturv�rdsverket som förvaltar rovdjursstammarna efter de m�lsättningar som riksdagen har fastslagit om miniminiv�er när det gäller varg, björn, lo, järv och kungsörn. Jag har stort förtroende för att Naturv�rdsverket har tillräcklig kunskap för att klara sin uppgift. Med vänlig hälsning Lena Sommestad Hej. Här kommer Vänsterpartiets svar p� dina fr�gor. Hälsningar Tomas Ahlbeck Pressekreterare Vänsterpartiets riksdagsgrupp 1. M�nga oklarheter r�der om vargens härkomst i Sverige. Är ertparti villigt att agera för att en ordentlig polisutredning görsför att ge ett slutgiltigt svar p� fr�gan? Nej. 2. Om inte varför? Naturv�rdsverket i samr�d med en mängd forskare samt Sveriges Lantbruksuniversitet har kartlagt de svenska vargarnas härkomst. Flera forskare har konstaterat att vargen inte kommit till p g a olaglig utplantering utan via Norge och Finland. Vi litar p� att dessa fakta är korrekta och utg�r fr�n att de rapporter de presenterar är riktiga. Dessutom anser vi att polisen har viktigare uppgifter att ägna sig �t. 3. Om en s�dan utredning skulle ge vid handen att vargstammen kommit till genom olaglig utplantering kommer ni d� att kräva att vargen utrotas i Sverige eller kommer ni att acceptera brottet och l�ta stammen växa? Se fr�ga 2 4. Dagens lagstiftning till�ter inte den enskilde medborgaren att försvara liv och egendom mot varg, vilket innebär att man passivt f�r se p� när vargen dödar ens hund eller tvingas st� som �sk�dare och h�lla sina barnbarn i handen medan vargen sliter deras häst i stycken. Ang�ende björn och lo gäller vilket djur som är värdefullast det angripna djuret eller rovdjuret om man har rätt att försvara sitt djur eller inte. Undertecknad har av justitieministern begärt att f� en prislista p� rovdjuren men f�tt svaret att det m�ste avgöras fr�n fall till fall. Detta innebär en omöjlig situation för den enskilde. Är ert parti berett att verka för full rätt att förvara liv och egendom? Enligt beslut av riksdagen v�ren 2001 s� ing�r även varg i 28 � jaktförordningen. Riksdagens motivering är: Vargstammen har under 1990-talet haft en hög tillväxttakt. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att regeringen föresl�r att förvaltningen skall syfta till en fortsatt hög tillväxt, kommer skyddsjakt p� varg utan föreg�ende beslut av Naturv�rdsverket �terigen att till�tas p� samma villkor som för närvarande gäller för björn, järv och lo. Om vargstammens positiva utveckling bryts avser regeringen emellertid att �ter ändra regleringen s� att den inte längre omfattar varg. 5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador? Att vi ska ha livskraftiga rovdjursstammar är ett nationellt beslut vilket betyder att vi även har ett nationellt ansvar att se till att inte enskilda individer drabbas negativt av rovdjursförekomsten. Ersättningsniv�n m�ste därför höjas s� de ekonomiska förluster som drabbar tamdjursägare täcks. F�r inte drabbade tamdjursägare tillräcklig kompenastion för förluster kommer aldrig en acceptans för rovdjur att uppst�. Den illegala jakten kommer att öka och m�let om livskraftiga rovdjursstammar kommer inte att kunna uppn�s. 6. Hur m�nga djur anser ni att det skall finnas i Sverige av respektive, varg, björn, lo och järv? Vänsterpartiet anser att alla rovdjursarterna ska finnas i l�ngsiktigt livskraftiga stammar. För att säkerställa att de olika rovdjursarterna ska kunna överleva i ett längre perspektiv har m�l fastslagits. För varg och järv har etappm�l fastslagits. När dessa etappm�l uppn�tts kommer en utvärdering över konsekvenser av rovdjursförekomsten att utföras för att vi ska kunna ta ställning till hur dessa arter ska förvaltas i framtiden för att de dels ska kunna till�tas öka i antal och dels begränsa konflikter med allmänhet och näringar. Etappm�len är satta till 200 vargar respektive 400 järvar. För björn och lo är förh�llandena annorlunda. Konflikter med dessa arter är inte fullt lika stora och d� de funnits i större antal i v�r fauna finns en större acceptans för dessa arter. Där fastställer rovdjurspropositionen att minimim�let för dessa arter 1000 individer för björn , 1 500 för lo. Vänsterpartiet st�r bakom propositionen och därmed de fastslagna m�len. 7. Sverige har undertecknat Romfördraget som ger oss rätt att beh�lla v�ra kulturella särarter. Med nuvarande rovdjurspolitik fr�ntas vi möjligheten att jaga med lös hund, fäbodbruket omintetgörs och p� allt fler platser törs man inte l�ta sina barn leka ute ensamma, rida ut i naturen, g� ensamma till skolbussen eller g� till en skogstjärn för att fiska. Hur ser ni p� dessa förh�llanden? Under �rtionden och till och med �rhundraden har vi p� de flesta platser i Sverige inte haft rovdjur. Det är därför en enorm omställning för oss människor att hitta ett sätt som gör att vi kan leva i samexistens med dessa djur. Ska vi kunna hitta en lösning p� de problem som faktiskt föreligger, m�ste vi börja med att vara sakliga. Vilka problem medför ökade rovdjursstammar och vad kan vi göra �t dessa problem? Vi kan inte börja diskussionen om rovdjur ska existera eller inte- för det ska de. När vi kommit över det första hindret och intagit en generösare inställning till en annan art kan komma n�gonstans. Men vi m�ste vara villiga att hitta alternativ och vi m�ste vara villiga att prova. Ökad kunskap och information är därför de tv� viktigtaste �tgärderna. 8. Lantbruksuniversitet i Ume� räknade 1993 ut att det skulle kosta 6 043 000 000 kr per �r (sex milliarder fyrtiotre millioner) exklusive kostnader för jakt, att ha 500 individer av vardera varg, björn, lo och järv. Björn och lo förekommer i mycket större antal i dag. Är ert parti berett att redovisa alla kostnader för Sveriges rovdjursstammar? Ja. Dessutom kan tilläggas att förebyggande �tgärder är mer kostnadseffektivt än ersättning för redan rivna djur d� ökade anslag till förebyggande �tgärder minskar behovet av resurser till ersättning för rovdjursrivna djur. 9. P� grund av brist p� pengar f�r människor dö i operationsköer, skolan och �ldringsv�rden saknar resurser, etc. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före dessa omr�den? Detta val kan vi aldrig ställas inför d� "naturv�rdskontot" inte berörs av "socialkontot" och tvärtom. Däremot m�ste vi självklart göra prioriteringar inom naturv�rdsomr�det om det visar sig att bevarandet av v�ra rovdjursstammar kräver ökade anslag. 10. Det är känt fr�n andra länder att vargen är ett mycket sv�rjagat djur. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem skall göra detta? Hur jakt ska bedrivas p� varg är en fr�ga som vi f�r ta ställning till d� stammen är s� stor att jakt kan till�tas. Tillväxten av vargstammen är mer l�ngsam än vad som tidigare förutsp�tts vilket betyder att denna fr�ga inte är aktuell. Hej! Ursäkta att du f�tt vänta länge p� att f� svar p� dina fr�gor om Centerpartiets syn p� rovdjurspolitiken. Ifall du har n�gra ytterligare fr�gor eller funderingar s� är du välkommen att �terkomma till mig. Med vänliga hälsningar /Katarina Norberg politisk sekreterare Näringsutskottet och Arbetsmarknadsutskottet centerpartiets riksdagskansli. 1. Är ert parti villigt att agera för att en ordentlig utredning görs för att f� ett svar p� vargens härkomst? Nej. 2 & 3. Om inte, varför? ... om vargstammen kommit till genom olaglig utplantering? �r 1999 presenterades Rovdjursutredningen ett omfattande betänkande, SOU 1999:146 Sammanh�llen rovdjurspolitik. Där gör man en genomg�ng av just rovdjurens spridning och utvecklingen p� omr�det. Vargen fanns ursprungligen över större delen av det norra halvklotet i alla biotoper förutom öken och högalpina miljöer. Människans jakt p� varg under l�ng tid har dock lett till att s�väl utbredningsomr�de som antal vargar kraftigt reducerats. I m�nga länder är idag arten helt utrotad. 4. Är ert parti berett att verka för full rätt att försvara liv och egendom mot varg? Ja, det är inte rimligt att en person inte ska f� ingripa när tamdjur angrips av rovdjur. Jaktförordningen bör därför förändras för att införa en s� kallad nödvärnsrätt. 5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador? Ja, eftersom samhället har satt upp m�let att en livskraftig rovdjursstam ska garanteras s� m�ste ocks� samhället ta ansvar för eventuell ekonomisk skada som detta kan förorsaka. Full ekonomisk ersättning ska därför utg� för djur som skadats eller dödats av rovdjur, detta oavsett ifall det handlar om husdjur eller djur som ing�r i näringsverksamhet. Skador p� människor till följd av rovdjursangrepp är mycket ovanligt och är främst aktuellt i form av björnangrepp. Det är dock viktigt att fr�gan om ansvar vid skador är utredd. Centerpartiet anser att det är självklart att staten ska ta ansvaret för kostnader vid personskador som orsakats av rovdjursangrepp. 6. Hur m�nga djur tycker ni att det ska finnas av varg, björn, lo och järv? Varg: 200 individer p� den skandinaviska halvön. Björn:1000 Lo: 1000 Järv: 300 Det är viktigt att koppla ett helhetsgrepp p� rovdjurspolitiken d� djuren rör sig över stora omr�den och m�nga finns vid den norsk/svenska gränsen. Miniminiv�er och etappm�l m�ste därför utg� fr�n det samlade skandinaviska perspektivet snarare än fr�n en strikt nationellt. Sverige bör därför försöka f� till st�nd en samsyn i fr�gorna med Norge och till viss del Finland. Miniminiv�erna för antalet individer ska dock inte ses som statiska siffror som ska h�llas till varje pris. Vid olika tillfällen kan stammarna understiga och överstiga niv�erna. När niv�erna n�tt s�dana niv�er att de kan anses l�ngsiktigt h�llbara s� är det viktigt att ökad hänsyn tas till rovdjurens p�verkan p� social och ekonomiska förh�llanden. 7. Med nuvarande rovdjurspolitik fr�ntas vi möjligheten att jaga med lös hund, fäbodbruket omintetgörs och p� alltfler ställen törs man inte l�ta sina barn leka ensamma ute, rida i naturen, g� ensamma till skolbussen eller g� ensamma till en skogstjärn för att fiska. Hur ser ni p� dessa förh�llanden? Det är viktigt att människors oro för rovdjuren och deras utbredning tas p� allvar. Människor har rätt att f� kunna känna sig trygga och det är därför viktigt med information för att öka kunskaperna om rovdjur. Det kan handla om enkla förh�llningsregler för hur man ska bete sig när man möter en björn i skogen eller hur vargar fungerar. Rovdjurspolitiken m�ste ha en förankring bland de som bor i omr�den med ett stort samlat rovdjurstryck likväl som hos de som inte gör det. Skyddsjakt m�ste kunna medges i särskilda fall av lokal olägenhet även om miniminiv�erna ej uppn�tts. 8. Är ert parti berett att redovisa alla kostnader för Sveriges rovdjursstammar? Ja, det är viktigt att man kan informera och diskutera dessa fr�gor öppet. För att f� en acceptans för rovdjurspolitiken och för att kunna uppn� livskraftiga stammar m�ste det till ett omfattande informationsarbete. Det är viktigt att informationen om rovdjuren är allsidig och att flera parter kan delta i arbetet. 9. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före omr�den som v�rd och skola? Satsning p� en bra rovdjurspolitik behöver inte st� i motsats till extra anslag till andra omr�den. Det är dock nödvändigt med satsningar p� statlig niv� p� rovdjurspolitiken. Exempelvis är principen om att staten ska garantera ekonomisk ersättning vid rovdjursangrepp viktigare än att 'spara' de pengarna genom att inte införa en statlig garanti. Det är även viktigt att samhället tillför resurser till viltforskning och viltövervakning. 10. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem ska göra det? Det är viktigt att viltv�rdsfr�gor beslutas s� nära de som berörs av besluten som möjligt. Beslut om skyddsjakt bör flyttas fr�n Naturv�rdsverket till länsstyrelserna. Genom denna decentralisering f�r alla intressen en större möjlighet att framföra sin mening och besluten blir bättre förankrade bland lokalbefolkningen. De övergripande förvaltningsfr�gorna liksom samr�d och informationsinsatser bör handhas p� regional niv� av befintliga viltv�rdsnämnder som ett r�dgivande organ till länsstyrelsen. Det är att skapa onödig byr�krati att som regeringen gjort komplettera viltv�rdsnämnderna med politiska företrädare. Moderaternas svar. Hej Bo Lundgren har bett mig besvara Ditt brev med fr�gor om rovdjur. 1. Vi anser inte att det är ändam�lsenligt att tillsätta en polisutredning för att utreda fr�gan om vargens härkomst i Sverige. 2. Det är ett faktum att det finns varg i Sverige och det är sv�rt att först� vad en polisutredning om vargens härkomst skulle göra för skillnad. 3. Vi ser inte n�gon poäng i att utreda fr�gan. Oavsett om det fr�n början var en olaglig utplantering eller om vargen helt enkelt har invandrat fr�n v�ra grannländer s� ändrar det inte p� v�r inställning att vargen bör f� finnas som en naturlig del i den svenska faunan. 4. Ja, vi vill att nödvärnsrätten skall innebära att var och en har rätt att skydda sig själv och sina djur ocks� vid rovdjurangrepp. 5. Ja, eftersom staten fattat beslut om att vi skall ha livskraftiga rovdjursstammar m�ste staten ocks� betala ut ersättning för de som blir drabbade av rovdjursskador. Samtidigt tror vi att rovdjursskadorna skulle bli betydligt mindre av den utökade form av skyddsjakt som vi föresl�r. 6. Rovdjuren bör f� finnas i s� stort antal att stammarna kan anses vara l�ngsiktigt livskraftiga. Vi föresl�r dock inte n�got absolut antal eftersom vi anser att det beror p� hur den samlade jakt- och viltv�rden ser ut och hur reglerna för bland annat skyddsjakt är utformade. Vi tror att rovdjurskonflikterna kommer att minska med v�r rovdjurspolitik. Det viktiga är allts� inte hur m�nga rovdjuren är utan att politiken är utformad s� att konflikterna minskar mellan exempelvis jakten och dem som har tamboskap och rovdjuren. 7. Se ovanst�ende svar. Med en bättre rovdjurspolitik tror vi konflikterna kommer att minska. 8. Det är rimligt att försöka räkna ut vad det kostar samhället att ha rovdjur. Samtidigt är det en sv�r uppgift att räkna ut. Det finns ocks� intäkter fr�n att ha rovdjur s�som ökad turism mm. 9. Nej 10. Rovdjuren m�ste hanteras inom ramen för den samlade vilt- och jaktv�rden. Det är viktigt med en balanserad viltv�rd och i detta ligger att det inte skall bli orimligt stora rovdjursstammar. Detta är säkerligen n�got jakt- och viltintresserade är intresserade att arbeta med den dag vargstammen växt till en storlek som möjliggör jakt. Med vänlig hälsning Göran Olsson Politisk handläggare Kristdemokraternas svar är deras motion till riksdagen2000/01:kd 124 av Ulf Björklund m.fl Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om full ekonomisk ersättning vid rovdjursangrepp. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om full ersättning för rovdjursförekomst i vinterbetesmarker och omr�den som omfattas av norsk-svenska renbeteskonventionen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilt ekonomiskt stöd för skadeförebyggande �tgärder inom rennäringen. Inledning Rovdjurens utbredning har under �ren genomg�tt stora och snabba förändringar. Under 1800-talets senare hälft decimerades stammarna i Sverige och övriga Norden kraftigt. Under 1900-talets senare hälft har förändringarna likaledes varit p�tagliga, men g�tt i motsatt riktning. I föreliggande proposition behandlas fr�gor om de fyra stora rovdjursarterna björn, järv, lo och varg, samt därutöver kungsörn. Samtliga ing�r som en naturlig del i den svenska faunan. Periodvis har det funnits s� f� individer att flera av arterna riskerat att helt försvinna. Genom olika �tgärder s�som fridlysning och begränsad jakt har stammarna ökat. Riksdagen har vid flera tillfällen gett uttryck för att Sverige skall bevara den biologiska m�ngfalden, bl.a. i betänkande 1998/99MJU:6, Svenska miljöm�l. Under miljökvalitetsm�let "Levande skogar" sägs att inhemska växt- och djurarter skall kunna fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga best�nd. Genom tillträde till Bernkonventionen och medlemskapet i den Europeiska unionen har Sverige internationellt �tagit sig att p� olika sätt bevara den biologiska m�ngfalden. Proposition 2000/01:57, Sammanh�llen rovdjurspolitik syftar till att säkerställa att de stora rovdjuren l�ngsiktigt finns kvar i den svenska faunan. Kristdemokraterna stöder regeringens förslag till övergripande m�l, liksom de miniminiv�er och etappm�l som fastställs för de olika arterna. Däremot finns det skäl att uppmärksamma brister i propositionens överväganden rörande ersättningen för rovdjursskador. Ersättningsregler Kristdemokraterna ser det som en brist att propositionen inte klargör vilket ansvar staten skall ta i fr�gan om ersättning vid personskador orsakade av rovdjur. Enligt v�r uppfattning har staten ett ekonomiskt ansvar vid personskador till följd av angrepp fr�n rovdjur. Liksom ersättning skall utg� för skadade eller dödade tamdjur skall ersättning utg� för personskador som uppst�tt i samband med ett rovdjursangrepp. Mot bakgrund av att staten har som m�l att upprätth�lla livskraftiga rovdjursstammar, är det av största vikt att djurägare kompenseras fullt ut för de rovdjursskador som inträffar. Detta m�ste även gälla djur som inte är kopplade till näringsverksamhet. Kristdemokraterna anser s�ledes att djurägare skall erh�lla full ekonomisk ersättning för djur som skadats eller dödats vid rovdjursangrepp. Vargen Vargen har under senare �r särskilt uppmärksammats genom en markant individökning med stark koncentration till Dalarna, Dalsland och Värmland. Tidigare har varg funnits i alla landskap utom Öland och Gotland. Arten har genom historien varit förem�l för h�rd avskjutningen. Skottpengar infördes redan 1647 och avskaffades först 1965, d� vargen ocks� fridlystes. �r 1983 inträffade den första kända vargföryngringen i Sverige sedan 1918. Därefter har det nästan �rligen skett föryngringar i Mellansverige eller angränsande omr�den i Norge. Trots ökningen ligger vargstammen ännu under den niv� p� 50 könsmogna individer som Internationella Naturv�rdsunionen satt som gräns för när en djurart kan betecknas som akut hotad. I dagsläget har vargen inte n�tt s�dant antal att överlevnad kan anses säkrad i ett längre perspektiv. Under v�ren 2000 beräknades vargstammen uppg� till mellan 60-80 djur. Propositionen föresl�r att det fastställs ett etappm�l för stammens tillväxt. Innan etappm�let är uppfyllt till�ts skyddsjakt endast i mycket begränsad omfattning. När etappm�let är n�tt görs en förnyad bedömning av stammens utveckling och den framtida förvaltningen av stammen. För varg anges etappm�let 20 föryngringar per �r, motsvarande 200 individer. Med en s�dan inriktning bedömer regeringen det vara möjligt att uppfylla de m�l som riksdagen satt upp i det miljöpolitiska arbetet med bevarandet av den biologiska m�ngfalden i Sverige. Kristdemokraterna stöder regeringens bedömning, liksom förslaget om ändring av 28 � jaktförordningen (1987:905), varigenom skyddsjakt p� varg utan prövning av Naturv�rdsverket medges p� samma villkor som för närvarande gäller för björn, järv och lo. Propositionen inneh�ller ocks� överväganden om vargens utbredningsomr�de. Regeringen anser att möjlighet till föryngringar skall finnas inom renskötselomr�det, trots att rovdjursutredningen föreslagit att ingen fast vargstam skall finnas p� renens betesmarker. Kristdemokraternas vill därför betona att förekomsten av föryngringar inom renskötselomr�det m�ste vara starkt begränsad och endast medges i omr�den utanför �retruntmarkerna. Särskild hänsyn till rennäringen Rennäringen har stor betydelse för det samiska kulturarvet och den framtida samekulturens utveckling. Särskild hänsyn m�ste därför tas till rennäringen vid utformandet av rovdjurspolitiken. Fr�n rennäringens sida har under l�ng tid p�talats behovet av en statlig rovdjurspolitik inom renskötselomr�det med betoning p� konsekvenser för ekonomi och arbetssituation och i förlängningen ocks� konsekvenser för den samiska kulturens framtid i Sverige. Kristdemokraterna ifr�gasätter propositionens förslag om reducering av ersättningsniv�n med 25 procent beträffande föryngring och förekomst av rovdjur inom vinterbetesmarkerna och de omr�den som omfattas av den norsk-svenska renbeteskonventionen. Renarna befinner sig i lika stor utsträckning där som inom �retruntmarkerna, varför ersättningsniv�n bör vara den samma. Kristdemokraterna anser därför att full ersättning bör lämnas för förekomsten av rovdjur inom vinterbetesomr�det och omr�den som omfattas av renbeteskonventionen. Skadeförebyggande �tgärder Rovdjursutredningen konstaterar att det är viktigt att man inom rennäringen förebygger rovdjursskador i större utsträckning än idag. Sameby kan ansöka om bidrag fr�n Sametinget för att finansiera skadeförebyggande �tgärder. Detta bidrag räknas dock av fr�n den ersättning samebyn erh�ller enligt rovdjursinventeringen. Det nuvarande ersättningssystemet förm�r inte i tillräcklig grad stimulera till skadeförebyggande �tgärder. Mot bakgrund av detta har rovdjursutredningen föreslagit att ett särskilt stöd införs för förebyggande �tgärder. Kristdemokraterna anser att ett särskilt ekonomiskt stöd, skilt fr�n ersättningen enligt rovdjursinventeringen, bör införas för skadeförebyggande �tgärder. Informationsinsatser - rovdjursgrupper Kristdemokraterna har full först�else för den oro lokalbefolkningen känner i de delar av Dalarna, Dalsland och Värmland där vargstammen idag är koncentrerad. M�let m�ste änd� vara att vargstammen p� ett naturligt sätt f�r en spridning till övriga delar av landet. Misstro och okunskap är betydande orsaker till konflikter kring rovdjursförekomster, kanske främst kring vargstammens ökning och utbredning. Misstro finns dels mellan de intressegrupper som p� olika sätt engagerar sig i rovdjursfr�gor, dels mellan lokalbefolkning och myndigheter. Informationsinsatser med lokala och regionala gruppers delaktighet kan ge en gemensamt accepterad kunskapsbas, som tillsammans med insyn i beslutsprocessen skapar förutsättningar för en mer nyanserad syn p� rovdjursförekomsten. Kristdemokraterna förutsätter att markägare och andra enskilda människor som lever i omr�den där rovdjur förekommer ges möjlighet att ing� i de regionala samr�dsgrupper kring rovdjursförekomsten som regeringen föresl�r i propositionen. Rovdjurscentrum Regeringens bedömning i propositionen är att fr�gan om statliga medel till ett eller flera rovdjurscentrum bör hanteras av Naturv�rdsverket. Kristdemokraterna vill betona vikten av att rovdjurscentrum inrättas för kompetensutveckling och som kunskaps- och informationsbas för allmänheten. Det är angeläget att d� bygga vidare p� befintliga anläggningar med verksamheter som genom forskning och annan kompetens samlat p� sig ett brett kunnande inom omr�det. Ett rovdjurscentrum med spets kan f� genomslagskraft b�de nationellt och internationellt och p� bästa sätt förmedla forskarvärldens kunnande till en bred allmänhet. Det bör därför satsas p� ett huvudcentrum som skall förse lokala och regionala samr�dsgrupper, djurparker och anläggningar m.m. med kunskap och information. Stockholm den 30 januari 2001 Öppet brev skickat till samtliga riksdagsledamöter Jägarna har i m�nga �r lagt ner stor möda p� att skjuta och förkorta lidandet för djur smittade av rävskabb och att samtidigt därmed försöka minimera spridandet av sjukdomen. Jägarna har även offrat m�ngen nattsömn och ett stort antal timmar för att förkorta lidandet för trafikskadade djur. Vad gäller de stora rovdjuren tycks nya etiska regler ha införts i Sverige. Genom att man utfärdat förbud att avliva skabbsmittade vargar bidrar myndigheterna tyvärr till rävskabbens spridning och därmed ett enormt djurpl�geri. Det är till och med känt att man för mer än ett �r sedan förs�g skabbsmittade vargar med radiosändare för att se hur det skulle g� för dem. En s�dan varg avlivades nyligen av en jägare som inte orkade se vargens lidande. Och med den tidigare alfahannen i Leksandsreviret i färskt minne kan man med all rätt fr�ga sig vilka regler som gäller i samhället. Den stackars vargen sp�rades av vargvänner i veckor trots att den var s� förlamad att den till slut drog sig fram med frambenen och släpade bakdelen efter sig, innan lidandet till slut förkortades av en jägare. En lodjurshanne med ett skadat bakben förs�gs för ca tre �r sedan med ett radiohalsband, det blödande djuret som f�tt pl�gas dessa �r avlivades nyligen i Rättvik. Anser du att det i ett land som p�st�r sig värna om djuren är legalt att pl�ga djur i eget syfte om man är vargvän, forskare eller tjänsteman p� naturv�rdsverket? Eller delar du Svenska Jakt & Fritidsgruppens �sikt att ingen har rätt att pl�ga djur p� detta sätt och stödjer v�rt krav p� ett snabbt stopp för denna lekstuga. Tacksam för ert svar. REMISSVAR P� ROVDJURSUTREDNINGENS SLUTBETÄNKANDE SOU 1999:146 Vi upplever att dagens rovdjurspolitik innebär förtryck av folkgrupp. Vi tvingas ha dessa täta rovdjursstammar. Vi har fr�ntagits rätten att försvara liv och egendom mot rovdjuren. Vi f�r själva st� för problemen och kostnaderna som uppst�r. Vi anser inte dessa förh�llanden vara förenliga i en demokrati. Resultatet har blivit: � Att v�ra barn ej längre kan g� ensamma till skolbussen eller leka fritt utomhus. � Att v�ra ungdomar ej längre kan rida ut p� sina stigar i skogen. � Att människor inte törs vistas i naturen för bärplockning etc. � Att orienteringsidrotten p�verkas och lokalt ej kan fortsätta. � Att vi tvingas ha björnar som äter ur f�gelstugor och soptunnor. � Att vi tvingas ha oskygga och aggressiva vargar kring stugknutarna. � Att vi tvingas ha lodjur som jagar huskatten när r�djur och hare tagit slut. � Att hästar, kor och f�r ej längre kan släppas p� skogen. � Att r�djuren lokalt har utrotats. (Inte ett r�djur p� 80 000 ha söder om N�s) � Att älgstammen drabbas h�rt. � Att jakt med löshund omöjliggörs. � Att eftersök av trafikskadat vilt ej kan göras p� effektivaste sätt. � Att jaktprovsverksamhet ej längre kan bedrivas p� stora omr�den. � Att en hederlig svensk p� 1 sek. kan bli en grov brottsling, om han i hastigt mod försvarar sitt tamdjur, d� vargen tagits bort fr�n � 27 och � 28 i jaktförordningen. � Att vapen beslagtas i en s�dan situation innan dom fallit trots att ingen risk föreligger för fortsatt brottslighet. Därför kräver vi: . Att Sverige f�r en sammanh�llen rovdjurspolitik som grundar sig p� glesbygdsbornas villkor. S� att vi törs l�ta v�ra barn ensamma g� till skolbussen och att leka ute samt att människor skall tordas g� i skogen och plocka bär och svamp. Och att v�ra ungdomar �ter skall kunna rida efter sina stigar i skogen. Det är en sak att sitta l�ngt ifr�n verkligheten och besluta och en annan sak att ha björnar som äter fr�n f�gelbord och ur soptunnor, vargar som urinerar i barnens sandl�dor eller lodjur som tar huskatten i farstun. I Frankrike har man insett misstaget att inplantera björn och har för avsikt att ta bort dessa. � Att människan �ter f�r större värde än rovdjuren. Enligt en dom i hovrätten verkar vargen vara värd fyra g�nger mer än en människa. En renskötare misstänkt för att ha jagat och dödat en varg dömdes av hovrätten till ett �rs fängelse och att betala 40 000 i skadest�nd till staten, detta trots att vargen ej p�träffats. Den 6 februari 1999 i Falun sl�r en man en annan man i huvudet med en flaska, mannen skadas s� sv�rt att han ligger i coma ännu mer än ett �r efter överfallet. Gärningsmannen döms av hovrätten till tre m�naders fängelse och skyddstillsyn. Detta förh�llande överensstämmer inte med v�r rättsuppfattning. Änd� efterlyser tjänstemän p� naturv�rdsverket och andra rovdjursfanatiker skärpta straff för jaktbrott. Hur mycket större värde har en varg jämfört med en människa? Har den intensiva rovdjurspropagandan i media som vilselett allmänheten, även p�verkat v�ra domstolar s� att de tappat verklighetsförankringen. D� är det enligt v�r uppfattning hög tid för regering och riksdag att ta sig en riktig funderare p� om det inte är dags att �ter flytta människan högst upp p� den biologiska pyramiden. � Att förvaltningen av v�ra rovdjursstammar sker p� lokal niv� och glesbygdens villkor. Vi har i färskt minne 1970 talet d� älgtilldelningen sköttes av experter med p�följande älgexplosion som kostade miljarder i trafikolyckor och skogsskador. Den illegala jakten är inte försvarlig men förklarlig med tanke p� vilket sätt rovdjurspolitiken skötts eller snarare misskötts. � Att rovdjur som hotar människor f�r avlivas direkt. Det är inte rimligt att rovdjur med oacceptabelt beteende skall till�tas förstöra människors livsvillkor och överföra sitt beteende till nästa generation. � Att rovdjur som attackerar tamdjur f�r dödas omg�ende. Rovdjursutredningens förslag m�ste börja gälla omg�ende. Margareta Winbergs beslut innebär att djurägaren tvingas se p� när jaktkamraten eller ridhästen sargas av rovdjuret för att sedan skriva till naturv�rdsverket och f� tillst�nd att avliva rovdjuret. Ett förh�llande som inte stämmer överens med v�rt rättsmedvetande. Ett TV team fr�n CNN, som rest runt i m�nga länder och gjort reportage om rovdjur, skrattade och trodde vi drev med dem när vi berättade att vi inte har rätt att försvara liv och egendom mot varg. � Att jaktlagens � 27, � 28 enligt Sören Ekströms förslag införes för samtliga rovdjur. � Att orienteringsidrotten och annat friluftsliv kan fortsätta. Vilken idrottsledare törs ikläda sig ansvaret att skicka ut barn och ungdomar för träning, eller arrangera orienteringstävlingar i marker med varg och björn. Människor som springer kan uppfattas som ett flyende byte och det är ett känt faktum att detta utlöser rovdjurens jaktinstinkt. � Att jakt med lös hund kan bedrivas nu och i framtiden. Jakten med lös hund är ett kulturarv som finns beskrivet redan p� hällristningar. För oss glesbygdsbor är jakten inte bara ett nöje utan ett sätt att leva och en del av v�r försörjning. Lös hund är även oftast den enda metoden att snabbt hitta och avliva trafikskadat vilt. Jakt och att göra barn är v�ra äldsta kulturarv. � Att full statlig ersättning omedelbart utg�r vid skador förorsakade av rovdjur p� människor, hundar, andra tamdjur och bin. Är det ett nationellt intresse att ha rovdjur är det minst sagt rimligt att kostnaderna är en nationell skyldighet. Beslut har fattats att Länsstyrelserna f�r betala ut ersättning i m�n av medel, tyvärr har detta visat sig inte fungera till fullo. � Att regeringen värnar om den biologiska m�ngfalden av sm�vilt, r�djur och älg. Dagens rovdjurspolitik har medfört att älg och r�djursstammarna lokalt inte längre är jaktbara vilket innebär väsentliga förluster. I februari 1999 inventerades 80 000 ha söder om N�s, inte ett enda r�djur hittades. Detta förh�llande är ett brott mot � 4 i jaktlagen. Vi anser det galet att rovdjuren skall f� monopol p� den absolut bästa r�varan och att människan skall f� nöja sig med kött fr�n djur som är laddade med antibiotika och hormoner samt transporterats i flera dygn ute i Europa. � En utredning om vargens härkomst. Myndigheterna hävdar att vargen har kommit till Sverige genom invandring, om det p�st�endet är riktigt m�ste vi kunna räkna med att invandring sker igen, och d� behövs inte 200 vargar för l�ngsiktig överlevnad. P� Isle Royale i Lake Superior i USA finns en grupp vargar som har sitt ursprung i ett enda vargpar, levat i 50 �r utan att visa tecken p� inavel. Är det verkligheten eller oeniga forskares datasimulationer man skall tro p� och agera efter? Enl. en artikel i Dansk Jagt (Danska Jägareförbundets d�varande tidskrift) i juli 1977 st�r det att läsa att Köpenhamns zoo skall leverera 7 st vargvalpar till Sverige, valparna skall utsättas i nordsvenska delen av Lappland till hösten. Jakthundgruppen finner, att Jordbruksverket meddelade Bor�sparken importtillst�nd av 7 vargar 1977. Skogsstyrelsen ansökte om importtillst�nd av varg diarieförd den 24 maj 1984 i Jordbruksverkets handlingar med följande lydelse. "Skogsstyrelsen Jönköping. Införsel till Sverige av varg respektive försäljning av varg". Vart tog dessa vargar vägen? � Att f� besked om hur och av vem vargstammen skall regleras. Dagens rovdjurspolitik är en lek med elden. Det är väl bekant att man i Ryssland och de baltiska länderna inte lyckats h�lla vargstammen p� en acceptabel niv� trots att man använder alla metoder. I Estland betalar staten ut motsvarande en m�nadslön i skottpengar för en varg, där f�r varg dessutom jagas p� annans marker. I skogslandskap och speciellt i södra Sverige där det oftast saknas snö och man har sm� jaktomr�den blir det mycket sv�rt att hantera vargstammen. I USA klarade man inte att avliva planerat antal vargar och i Norge lyckades man, trots en kostnad av en million kronor, inte avliva hybriderna p� hela vintern. Kommer vi att f� �teruppleva forna tiders vargskall? � Att redan kommande vinter f� börja minska rovdjursstammarna. Vi m�ste snarast f� börja jaga varg för att f� bort de djur som förorsakar mest skador och uppträder p� ett oacceptabelt sätt och �terge dem sin naturliga skygghet för människan. Björnstammen m�ste minskas i kärnomr�dena. Sören Ekströms utredning föresl�r en minskning av lodjursstammen men Naturv�rdsverket fortsätter sin vana trogen att öka stammen. � Att regeringen i övrigt tillvaratar glesbygdsbornas och jägarnas intressen. Vi har m�nga medlemmar som aldrig har jagat men som finner v�rt arbete angeläget d� man drabbats av de m�nga inskränkningar i sin livsföring som rovdjuren orsakar. Det borde rimligen inte vara regeringens uppgift och m�lsättning att skapa oro och �ngest i glesbygden. Även fastighetspriserna p�verkas negativt d� jakträtt numera är ointressant p� grund av rovdjuren. � Att regering och riksdag använder v�ra skattemedel klokare. Det är mycket frustrerande att tvingas konstatera att sjukv�rdsköerna växer, att pengar saknas till skolböcker �t v�ra barn, att pengar saknas till v�rd av gamla och handikappade etc etc. Samtidigt som man kan höra helikoptern som är upp och pejlar efter rovdjur och vet vilka kostnader som offras men framför allt kommer att offras p� rovdjurens altare. N�gra exempel p� vargens framfart. Svenska Rovdjursföreningen p�st�r att en vild frisk varg aldrig angripit en människa, det skulle därför vara mycket intressant att se sjukjournalerna för de vargarna som bevisligen dödat och ätit människor. Det är visserligen sant att ingen människa har dödats av varg i Sverige under 1900 talet och det kan ju ha samma förklaring som att det hände inga bilolyckor i Sverige p� 1800 talet. P� 1820 talet dödades 13 barn och 1 vuxen i Sverige. Det hävdas att dessa d�d skulle utförts av en varg uppfödd i f�ngenskap och därför mist sin naturliga skygghet för människan, detta finns inte belagt. Men om s� skulle vara fallet vad kan vi d� förvänta oss av vargarna i Västerdalarna och norra Värmland som hotar människor och inte viker undan trots varningsskott, rör sig ogenerat 4-5 m fr�n människor och springer efter bilar och andra motorfordon. Mellan 1831 och 1882 dödades 75 barn och 3 vuxna i Finland. I Kirovomr�det blev 26 barn och 1 vuxen dödade av vargar efter 1944. 1948 dödades ca 40 barn av varg i Darovskoy, öster om Moskva, enligt den ryske biologen Michail Pavlov. I Maharashtra i Indien dödade härom�ret en enda varg 5 människor och sargade 16. Vintern 1995-96 Dödades 2 albanska flyktingar p� flykt över bergen till Grekland av vargar, fem andra i gruppen tvingades sitta i ett träd i tv� dygn innan de räddades av en gränspatrull. 1996 dödades Tricla Wyman av en flock vargar i Ontario i Canada. Hösten 1997 dödades en kvinna i Big Falls i USA. Under perioden mars - oktober 1996 attackerades 76 barn av vargar i Indien, varav minst 43 dödades. Professor L David Mech bekräftar i tidskriften Internationell Wolf att vargar dödat barnen. Han skriver även att barn ej bör lämnas ensamma där det finns varg. Lördagen 2000 03 11 visade det grekiska TV - bolaget Mega bilder p� resterna av en medel�lders kvinna som ätits upp av vargar. Bara huvudet n�gra ben samt trasiga skor och kläder var allt som �terstod. Resterna hittades av f�raherdar i gränsomr�det mot Bulgarien. Enligt samma källa �ts en människa upp av vargar även i februari i dessa trakter. Listan kan göras mycket längre, men detta bör räcka för att visa att de som p�st�r att vargen är ofarlig för människan inte är seriösa. Det finns dessutom flera fall i Sverige där människor hotats av varg, eller att varg sprungit efter bilar och andra motorfordon. Se bil.1-4 Det är det enormt frustrerande. Att lyssna till "experternas" resonemang om rovdjurens tillväxt ett resonemang där människornas livsvillkor i vissa regioner totalt �sidosätts. Det är ocks� anmärkningsvärt att Sm�land saknar förutsättningar att hysa en enda björn medan skogslänen tvingas hysa hundratals och dessutom b�de varg och lo. Det är självklart att människorna i dessa omr�den reagerar med b�de sorg och vrede när man upplever detta människoförakt. Bensinpriser, uteblivet vägunderh�ll, indragen service, och övriga politiska beslut gör att man undrar om är det regeringens och riksdagens avsikt att helt avfolka glesbygden och överl�ta den �t rovdjuren. Naturv�rdsverkets hantering av rovdjursfr�gorna i allmänhet och vargen i synnerhet. Kan komma att p� sikt f� ödesdigra konsekvenser för i första läget glesbygden och senare tätorterna. Svenska Jakthundgruppen kan inte acceptera att enskilda tjänstemän p� Naturv�rdsverket som är en statlig myndighet, f�r fortsätta att vilseleda allmänheten. med lögner. � Man har g�tt ut och sagt att vid fem av sex tillfällen i modern tid i Sverige som björn angripit en jägare, har björnen varit p�skjuten. Detta är inte sant. � 1996 gick man ut och p�stod att ett barn blivit dödat av en hund i Sverige. Ett felaktigt p�st�ende som Svenska Kennelklubben reagerade starkt p�. � Man har p�st�tt att ingen människa dödats av varg i Sverige sedan tidigt 1700 tal, sanningen är att kring 1820 dödades 13 barn och 1 vuxen i Sverige. � Weinberg, tjänsteman p� Naturv�rdsverket, gjorde häftiga utfall i media mot den man som fick sin hund vargdödad p� natten, Weinberg p�stod att det var ansvarslöst att ha hunden lös d� vargen var aktiv. Forskarna har nu konstaterat att vargen är lika aktiv dygnet runt, ett förh�llande som vi känt till i flera �r. � Man p�st�r att EU förbjuder jakt p� vissa djurarter. Enligt EU kommissionären Bruno Julian är poppulationernas storlek ett nationellt ansvar, n�got som EU inte beslutar om. � Vidare har man genom �ren försökt lugna opinionen först genom att säga att när vi f�tt 3 familjegrupper kan n�gon varg skjutas, sedan blev det 10 etablerade par, nu är det enligt Naturv�rdsverkets representant Anders Bjärvall tidigast när vi f�tt 200 hundra vargar i Sverige, allts� inte i Skandinavien. � Bjärvall säger dessutom att vi f�r lära oss jaga med hunden i koppel vilket innebär att vi berövas en urgammal tradition. Detta kan och kommer Jakthundgruppen aldrig att acceptera. Ett uttalande som visar hur enormt litet v�r "rovdjursexpert" känner till om verkligheten. � Den attitydundersökning om svenska folkets inställning till varg som gjordes av SIFO p� uppdrag av Naturv�rdsverket m�ste betraktas som en bluff. Man lovade att 500 personer skulle tillfr�gas i omr�den där vargen etablerat sig. För att f� de svar man ville ha klassade man hela Värmland hela Dalarna och hela Hälsingland som vargomr�den, i omr�det kring N�s, Fredriksberg där problemen förekommit bor ca 0,5% av Dalarnas befolkning vilket gör att fr�gorna g�tt till tätorterna som inte varit drabbade. Att definiera Karlstad, Borlänge, Falun, etc. som landsbygd m�ste starkt ifr�gasättas. Enligt uppgift är tamdjursägarnas attityd till varg baserat p� 19 tillfr�gade. Vi ifr�gasätter starkt om resultatet av denna undersökning skall finnas p� Grimsös hemsida och presenteras som forskningsresultat. � Att denna attitydundersökning är behäftad med allvarliga brister bekräftas av forskare p� Grimsö. Forskare delar även v�r uppfattning att stora rovdjur som har ett oacceptabelt beteende, och som underbl�ser rovdjurshatet samt kan vara en fara för människor och tamdjur, skall avlivas direkt innan allvarliga olyckor inträffar. Svenska Jakthundgruppen anser att ovanst�ende exempel pekar p� tjänstefel av s� allvarlig art att det bör leda till att dessa personer, som driver sina personliga intressen, skiljs fr�n sina nuvarande uppdrag och ersätts av tjänstemän med ett objektivt arbetssätt. Det skulle även vara mycket intressant att f� veta vem som tagit besluten: � Som gör en människa till brottsling om man hänger ut fläsksv�len fr�n hush�llsgrisen till f�glarna. � Som säger att jag f�r äta kalvsteken men blir brottsling om jag kastar ut en bit �t räven. � Som till�ter mig att ha 5 skott i magasinet när jag jagar älg men bara 2 skott när jag jagar björn, d� skotten kanske mest behövs. Svenska Jakthundgruppen hemställer även om att regering och riksdag gör en definition av begreppen "de stora skogarna och vildmarken" Anser regeringen att man kan betrakta Mora, Rättvik, N�s, Fredriksberg, Hagfors, �rjäng, etc. som vildmark? Är den svenska regeringen beredd att medverka till spridning av parasiter och sjukdomar? Den elakartade parasiten echinoccus granulosus som varit utrotad i Sverige i flera decennier har hittats i flera vargomr�den i Sverige. Dessutom m�ste risken tas p� stort allvar att den ännu farligare echinoccus em. samt rabies kan spridas med invandrade vargar. Slutligen är det Svenska Jakthundgruppens förhoppning att Sveriges regering i likhet med Norges regering tar sitt förnuft till f�nga och tar hänsyn till de människor som drabbas av de stora rovdjurens närvaro och framfart. Se bilaga 5. DET ÄR HÖG TID ATT HEJDA ÖKNINGEN AV BJÖRN OCH LO SAMT ATT VISS BESKATTNING AV VARGSTAMMEN KAN SKE KOMMANDE VINTER. N�s den 6 juni 2000 Svenska Jakthundgruppen Malte Sandström Ordförande. Sören Ekströms utredning Skyddsjakt p� varg (SOU 1999:50 Delbetänkande av rovdjursutredningen Remissinstanser: 1. Naturv�rdsverket 2. Sametinget 3. Rikspolisstyrelsen 4. Länsstyrelsen i Västra Götaland 5. Länsstyrelsen i Värmlands län 6. Länsstyrelsen i Dalarnas län 7. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 8. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 9. Länsstyrelsen i Jämtlands län 10. Länsstyrelsen i Västerbottens län 11. Länsstyrelsen i Norrbottens län 12. Sveriges lantbruksuniversitet 13. Viltskadecenter 14. Hagfors Kommun 15. Svenska Samernas Riksförbund 16. Renägarförbundet 17. Lantbrukarnas Riksförbund 18. Svenska Naturskyddsföreningen 19. Världsnaturfonden 20. Svenska Jägareförbundet 21. Jägarnas Riksförbund 22. F�ravelsförbundet 23. Fäbodbrukarföreningen 24. Rovdjursföreningen 25. Svenska Jakthundgruppen 26. Miljöverndepatementet, Oslo 27. Jord- och skogsbruksministeriet, Helsingfors Här nedan kan du läsa Svenska Jakthundgruppens remissvar, observera ändring av policy. YTTRANDE 1999-07-14 M1999/2235/Na Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Skyddsjakt p� varg ( SOU 1999:50 ) Delbetänkande av Rovdjursutredningen ( dnr M1999/2235/Na ) Sammanfattning Svenska Jakthundgruppen ( SJG ) ansluter sig till fullo i utredningens förslag att vargen skall omfattas av 28 � jaktförordningen, att skyddsjakt p� varg skall till�tas p� samma villkor som de andra rovdjursarter som omfattas av paragrafen. SJG ansluter sig ocks� till utredningens förslag att skyddsjakt p� varg enligt 27 � första meningen jaktförordningen skall till�tas. Rovdjursutredningen har belyst aktuell lagstiftning, internationella �taganden, de konflikter som följer med en växande vargstam, konsekvenser för vargstammen. Vi delar ocks� m�nga av utredningens slutsatser som framkommit i den löpande texten, men i vissa delar som berör den enskilda glesbygdsbon, jaktens betydelse, allmänna rättsmedvetandet, vargens härkomst, numerär och utbredningsomr�de samt tolkningsproblem av lagtexten, där önskar vi förtydliga oss. 2.3 Bernkonventionen Här behandlas undantag som f�r göras för att hindra allvarlig skada p� boskap och annan egendom. Undantag f�r ocks� göras med hänsyn till allmänhetens hälsa och säkerhet eller andra övergripande allmänna intressen. Redan idag, med ett 70-tal vargar i de mellansvenska markerna, s� har vi sett klara konflikter av skilda slag, framförallt för glesbygdsbor. Deras vardag är redan idag p�verkad. Tidigare självklarheter är inte s� självklara längre. Med en växande vargstam s� kommer dessa konflikter att förstärkas, p� sikt kommer valet av boende att p�verkas. Att bygga upp den svenska vargstammen till ca 500 djur, att deras kärnomr�den skall utgöras av de mellansvenska skogslandskapen, detta ser inte SJG förenligt med de undantag som görs i Bernkonventionen En orimlig börda läggs p� skogsborna, allmänhetens hälsa och säkerhet m�ste änd� ha företräde. Möjligheten att till�ta skyddsjakt utifr�n de kriterier som angetts är naturligtvis positivt, men enbart detta i sig kommer inte att lyfta bort de problem som följer med en växande vargstam. SJG ser en annan mera realistisk lösning till att leva upp till de �taganden som föreskrivs i Art- och habitatdirektivet. 2.4 Art- och habitatdirektivet Begreppet gynnsam bevarandestatus best�r av tre delar. SJG ser de stora nationalparkerna i norra Sverige som den mest naturliga platserna för landets �tagande. Här finns alla naturliga förutsättningar för en l�ngsiktlig överlevnad. Det är enda platsen i Sverige där vi kan p�räkna en invandring fr�n nordost, detta möjliggör en numerär p� ca 200 djur som är lätt att kontrollera i dessa snörika omr�den. Landskapsstora omr�den utan fast bebyggelse innebär ingen egentlig konflikt med fastboende människor. En livskraftig älgstam utan p�verkan av jakt garanterar ocks� l�ngsiktligt vargens basföda. Eventuell jakt p� vargarna kan d� ske utanför nationalparkerna. 2.7 Polismyndighetens rätt att avliva djur Oftast är det polisen som först konfronteras med uppkomna konflikter - incidenter. De stora rovdjuren har idag etablerat sig i nya omr�den. SJG upplever att det skulle vara av stort värde om det exemplifierades tänkta situationer som stöd för att tolka skrivningen i 9 � JL, vi har helt enkelt ingen tradition - erfarenhet att stödja oss p� vid hanteringen av de stora rovdjuren. Vad är t. ex avsevärd skada ? För den enskilde som f�r sina bikupor sönderslagna av björnen, s� uppfattar han det säkert som avsevärd skada. Eller fäbodbrukaren där vargen dödar sällsynta koraser? 3.3 Nuvarande antal och utbredning Utredningen redovisar mycket kort vargens etablering och utveckling. Att första kullen vargar föddes v�ren 1983 - den först kända föryngringen i Sydskandinavien sedan 1918. Expertuttalanden har varit m�nga genom �ren beträffande dessa vargars härkomst. Inte minst fr�n representanter i den sittande utredningen.Tyvärr tvingas vi konstatera utredningens skrivning Därmed kan man utesluta att djur fr�n svensk djurparkspopulation har grundat den vilda vargstammen i Värmland med omnejd. Fortfarande st�r fr�gan öppen varifr�n dessa vargar härstammar. Med dagens DNA- teknik finns möjligheter till svar p� detta. Man f�r d� inte nöja sig med att jämföra enbart mot svenska djurparker, utan även mot material fr�n v�ra grannländer. En god hjälp i den undersökningen ges genom att ta del av Svenska Naturskyddsföreningens publikation " Rapport fr�n Projekt VARG " 1976. Där ges en utmärkt beskrivning över vargens situation 1976. Härkomstfr�gan är avgörande för glesbygdsbornas acceptans. Sanningen m�ste upp p� bordet. SJG skulle välkomna att en helt frist�ende forskningsgrupp gavs detta uppdrag, i redovisningen m�ste klart anges vilket material som varit förem�l för undersökning. 4.4.5 Hundar Lovvärt med den forskning som initierats för att förebygga skador. Tyvärr kommer aldrig kombinationen varg - hund att löpa friktionsfritt. Att skadorna idag inte anses stora beror helt enkelt p� att jakt med lös hund upphört över stora omr�den. Med en stam av 200 djur i de mellansvenska markerna kommer konflikterna att accentueras. I dessa landskap finns nämligen majoriteten av landets drivande hundar. Vi ser detta som en omöjlig kombination. Med en svensk vargstam i v�ra nordliga nationalparker skulle dessa konflikter aldrig uppkomma. 4.4.6 Förtroende och rättsmedvetande SJG saknar fortfarande en attitydundersökning fr�n de direkt berörda i skogsbygderna. Utredningen p�pekar helt riktigt att det För närvarande finns det inte n�gon av riksdagen beslutad rovdjurspolitik. En tydlig och l�ngsiktlig rovdjurspolitik m�ste snarast presenteras. Att den formas utav människor med förankring i verkligheten. Att enskilda glesbygdsbors väl o ve ges företräde framför högljudda bevarandeivrare. Att uppbyggnaden av rovviltstammarna sker i en l�ngsam takt, information och samarbete med berörda människor, att uppbyggnaden sker jämsides med jakt. Först d� skapas en acceptans hos berörda. 4.6 Förslag ang�ende 28 � I lagtexten anges tamdjurets ägare eller v�rdare. Det vore av särskilt värde om begreppet v�rdare skulle ges ett vidare begrepp. Vid ett angrepp som enligt lagtexten möjliggör ett dödande av rovdjuret, kan situationen vara den att vare sig ägare eller v�rdare bevittnar situationen. Däremot kanske grannen, andra människor vid fäbodvallen, eller jaktkamrater i det egna jaktlaget eller kretsen eller andra liknande situationer. Dessa borde d� känna att de har stöd i lagen för att agera. Allt annat känns otidsenligt. Vidare i lagtexten i omedelbar anslutning till angreppet. Här kan uppst� tolkningsproblem, ansluter oss till Särskilt yttrande p� sid 59. 4.9 Övervägande om förföljelserätt För att tillämpningen av paragrafen skall bli meningsfull, anser vi det angeläget att förföljelserätten �terinföres i skrivningen. Övrigt Allmänna synpunkter Vad gäller skador som förorsakats av v�ra rovdjur, s� anser SJG att staten skall ikläda sig det fulla ansvaret för ersättning vid s�väl person- som egendomsskada. Vi anser det vara orimligt att den enskilde genom olika former av försäkring skall skydda sig, vilket innebär en ytterligare p�laga för glesbygdsbon. "Ändring av policy" SJG har tidigare uttalat sig beträffande vargens utbredningsomr�de, men med de erfarenheter vi har idag, med en växande varstam i bebyggda trakter ansluter vi oss till uttalanden fr�n naturv�rdare vid Yellowstone national park, USA- "att varg och människa ej är förenligt." Där har man l�tit inhägna vargar, vi förespr�kar en uppbyggnad av v�ra vargstammar i de norra nationalparkerna. N�s 1999-08-03 Malte Sandström ordf Svenska Jakthundgruppen Jordbruksminister Margareta Winberg Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Beträffande Sveriges rovdjurspolitik Det är lätt att sitta l�ngt ifr�n verkligheten och besluta om andra människors tillvaro, det är en annan sak att leva i dessa rovdjurstäta omr�den. Uttalandet i Expressen av Roger Hildingsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Kronoberg, visar hur stor toleransen är till rovdjur. (se bil 1) Han kan inte tolerera en björn i Sm�land "eftersom det blir s� starka konflikter med v�rt civiliserade samhälle". Roger kan tänka sig att man söver ner "Granis" och kör hem honom. Han har ingen tanke p� att det i Dalarna redan finns ett hundratal björnar och dessutom b�de varg och rikligt med lo. V�r förhoppning är att Ni anser att Dalsland, Värmland, Dalarna och Norrland hör till civilisationen, och tar hänsyn till detta när ni fattar beslut. Resultatet av den attitydundersökning som Naturv�rdsverket lät göra är minst sagt diskutabelt. 500 personer i vargtäta omr�den skulle tillfr�gas, d� klassade man hela Värmland, hela Dalarna och hela Hälsingland som vargtäta omr�den. Om man ser till hur detta föll ut i Dalarna kan man konstatera att antalet inv�nare i N�s och Fredriksbergsomr�det, där det varit stora problem med varg, är ca 0,5 procent av Dalarnas befolkning vilket innebär att fr�gorna i huvudsak g�tt till tätorterna där man inte är berörda. Som man fr�gar f�r man svar. Vid flyginventering utförd av Svensk Viltförvaltning AB i februari 1999 i omr�det kring N�s fann man inte ett r�djur p� 80 000 ha skogsmark, nuvarande rovdjurspolitik skapar ett förh�llande som bryter mot jaktlagen � 4. Dock finns det enstaka r�djur i trädg�rdarna. R�dande förh�llande att en stor del av glesbygdens människor p� grund av rovdjuren inte längre törs vistas i skog och mark för bär och svampplockning och annan rekreation eller att vi fr�ntas v�r urgamla tradition, jakt med lös hund och att vi inte har rätt att försvara liv och egendom mot rovdjuren, kan inte och kommer inte att accepteras. Att Naturv�rdsverket inte tar n�gon som helst hänsyn till de människor som lever i dessa omr�den, framkallar känslor som missgynnar rovdjuren. Vargen kan till�tas finnas i v�ra landskapsstora nationalparker där inga människor är bosatta och där ingen jakt förekommer. Skador som drabbar samerna kan till fullo ersättas med statliga medel. Är rovdjuren ett nationellt intresse m�ste även kostnaderna vara ett nationellt ansvar. Vi kräver därför att vargen omg�ende �terförs i � 27-28 och att förvaltning av poppulationerna sköts p� lokal niv�. Gör inte samma misstag som man gjorde med central förvaltning av älgstammen p� 1970 talet. N�s 2000-01-03 Malte Sandström Ordf. Svenska Jakthundgruppen Till Justitieminister Thomas Bodström Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm Jag s�g ditt framträdande i TV programmet Nattöppet där det framgick att Du anser det viktigt att ha entydiga och klara lagar som människor begriper, vilket är en uppfattning som jag delar tillfullo. Jag ber dej därför att särskilt uppmärksamma utformningen av lagtexten beträffande nödvärnsrätten mot rovdjur. BAKGRUND I Somras dömde Göta Hovrätt en hundägare för grovt jaktbrott sedan han dödat ett lodjur som angrep hans tax. Rätten fann visserligen att en nödsituation förelegat, men ans�g det inte försvarligt av att hundägaren att döda lodjuret. Hovrätten konstaterade att hundens värde ur ett ekonomiskt perspektiv var mindre än lodjurets. Domen överklagades till Högsta Domstolen som beslutat att inte ta upp den till prövning, vilket innebär att den nu är prejudicerande, vägledande, för liknande m�l. Svenska Jakthundgruppen finner domen och domskälet mycket upprörande. Det är minst sagt absurt att en människa i en trängd situation inom loppet av ett par sekunder m�ste fastställa det egna djurets värde i förh�llande till det angripande djuret för att avgöra om han eller hon f�r ingripa. Om en felvärdering d� görs innebär det grovt jaktbrott och därmed ett l�ngt fängelsestraff. Svenska Jakthundgruppen anser att en lagstiftning som dessutom gör det omöjligt för den utsatte att göra en värdering m�ste betecknas som rättsröta, d� priset p� respektive djur beslutas godtyckligt i efterhand av rovdjursivrare p� Naturv�rdsverket utan redovisning av beräkningsgrunder. Svenska Jakthundgruppen beklagar djup att urbaniseringen g�tt s� l�ngt i Sverige att man glömt att även glesbygd och glesbygdsmänniskan är en del av naturen som m�ste ha rätt att försvara liv och egendom. Det ju är för bedrövligt för att inte säga idiotiskt att man skall tvingas att st� passiv om rovdjuret dödar ens jaktkamrat eller st� bredvid sina barnbarn och se p� när rovdjuren sliter deras häst i stycken. Vi anser att människor, människors djur och egendom är mer värda än rovdjuren, och att full statlig ersättning skall utg� och är verklighetsanpassad för skador p� människor, djur och egendom samt merkostnader som rovdjuren förorsakat. FÖRSLAG Skriv lagtexten för nödvärnsparagrafen enligt enmansutredaren Sören Ekström förslag. Skulle detta vara politiskt omöjligt för närvarande m�ste regeringen precisera exakt: � I vilken situation man har rätt att försvara liv och egendom. � Priset p� de olika rovdjuren. � Priset p� de olika tamdjuren. � Priset p� ett barn. � Underlag för prissättningen. N�s 2001-01-02 Malte Sandström Ordf. i Svenska Jakthundgruppen
Senast uppdaterad ( 2006-01-18 )

[ Tillbaka ]

Antal kommentarer (0) - Kommentera denna artikel...

Du är inte auktoriserad att lämna kommentarer - logga in först.

Go to the top of this page

Hosted by: Forest Star Networks

Brevväxling med politiker

Bror Yngve Rahm, Kr.F.: leder i Stortingets milj�komit�:

�yvind Halleraker, H�yre:

Rolf Terje Klungland, Ap.:

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Har inte vargen plats i människors hjärtan är det ingen id� ni ens försöker f� till en vargstam i ert land.

Visa att ni bryr er.

Nu skjuter vi dom i stället.

Öppet brev till samtliga riksdagsledamöter

Bäste riksdagsledamot.

Bäste riksdagsledamot läs igenom och beakta.

NINA, Norsk institutt for naturforskning skriver i en rapport:

Skjut problemvargarna direkt och lyssna p� folket!

Visa att ni bryr er.

Nu skjuter vi dom i stället.

Är det inte snart dags att lyssna till era arbetsgivare, det svenska folket?

10 F�gor ställda till samtliga partiledare

>Svenska Jakt & Fritidsgruppen är en opolitisk förening som värnar om landsbygden och jakten. Inför valet i höst är vi därför intresserade av att f� svar p� nedanst�ende fr�gor.

Socialdemokraternas svar.

1. M�nga oklarheter r�der om vargens härkomst i Sverige. Är ert parti villigt att agera för att en ordentlig polisutredning görs för att ge ett slutgiltigt svar p� fr�gan?

2. Om inte varför?

3. Om en s�dan utredning skulle ge vid handen att vargstammen kommit till genom olaglig utplantering kommer ni d� att kräva att vargen utrotas i Sverige eller kommer ni att acceptera brottet och l�ta stammen växa?

5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador?

6. Hur m�nga djur anser ni att det skall finnas i Sverige av respektive, varg, björn, lo och järv?

9. P� grund av brist p� pengar f�r människor dö i operationsköer, skolan och �ldringsv�rden saknar resurser, etc. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före dessa omr�den?

10. Det är känt fr�n andra länder att vargen är ett mycket sv�rjagat djur. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem skall göra detta?

Lena Sommestad

1. M�nga oklarheter r�der om vargens härkomst i Sverige. Är ertparti villigt att agera för att en ordentlig polisutredning görsför att ge ett slutgiltigt svar p� fr�gan?

2. Om inte varför?

3. Om en s�dan utredning skulle ge vid handen att vargstammen kommit till genom olaglig utplantering kommer ni d� att kräva att vargen utrotas i Sverige eller kommer ni att acceptera brottet och l�ta stammen växa?

5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador?

6. Hur m�nga djur anser ni att det skall finnas i Sverige av respektive, varg, björn, lo och järv?

9. P� grund av brist p� pengar f�r människor dö i operationsköer, skolan och �ldringsv�rden saknar resurser, etc. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före dessa omr�den?

10. Det är känt fr�n andra länder att vargen är ett mycket sv�rjagat djur. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem skall göra detta?

1. Är ert parti villigt att agera för att en ordentlig utredning görs för att f� ett svar p� vargens härkomst?

2 & 3. Om inte, varför?

4. Är ert parti berett att verka för full rätt att försvara liv och egendom mot varg?

5. Är ert parti berett att arbeta för att staten, utan invecklad byr�krati, betalar ut full ekonomisk ersättning till de som drabbas av rovdjursskador?

6. Hur m�nga djur tycker ni att det ska finnas av varg, björn, lo och järv?

8. Är ert parti berett att redovisa alla kostnader för Sveriges rovdjursstammar?

9. Anser ert parti att satsningar p� rovdjuren skall prioriteras före omr�den som v�rd och skola?

10. Vilka metoder är planerade för att reglera vargstammen när den blivit tillräckligt stor, speciellt i det snöfattiga södra Sverige. Och vem ska göra det?

Moderaternas svar.

Kristdemokraternas svar är deras motion till riksdagen2000/01:kd 124 av Ulf Björklund m.fl Förslag till riksdagsbeslut

Inledning

Ersättningsregler

Vargen

Särskild hänsyn till rennäringen

Skadeförebyggande �tgärder

Informationsinsatser - rovdjursgrupper

Rovdjurscentrum

Öppet brev skickat till samtliga riksdagsledamöter

Resultatet har blivit:

Därför kräver vi:

. Att Sverige f�r en sammanh�llen rovdjurspolitik som grundar sig p� glesbygdsbornas villkor.

� Att människan �ter f�r större värde än rovdjuren.

� Att förvaltningen av v�ra rovdjursstammar sker p� lokal niv� och glesbygdens villkor.

� Att rovdjur som hotar människor f�r avlivas direkt.

� Att rovdjur som attackerar tamdjur f�r dödas omg�ende.

� Att jaktlagens � 27, � 28 enligt Sören Ekströms förslag införes för samtliga rovdjur.

� Att orienteringsidrotten och annat friluftsliv kan fortsätta.

� Att jakt med lös hund kan bedrivas nu och i framtiden.

� Att full statlig ersättning omedelbart utg�r vid skador förorsakade av rovdjur p� människor, hundar, andra tamdjur och bin.

� Att regeringen värnar om den biologiska m�ngfalden av sm�vilt, r�djur och älg.

� En utredning om vargens härkomst.

� Att f� besked om hur och av vem vargstammen skall regleras.

� Att redan kommande vinter f� börja minska rovdjursstammarna.

� Att regeringen i övrigt tillvaratar glesbygdsbornas och jägarnas intressen.

� Att regering och riksdag använder v�ra skattemedel klokare.

N�gra exempel p� vargens framfart.

Svenska Jakthundgruppen anser att ovanst�ende exempel pekar p� tjänstefel av s� allvarlig art att det bör leda till att dessa personer, som driver sina personliga intressen, skiljs fr�n sina nuvarande uppdrag och ersätts av tjänstemän med ett objektivt arbetssätt.

Det skulle även vara mycket intressant att f� veta vem som tagit besluten:

Svenska Jakthundgruppen hemställer även om att regering och riksdag gör en definition av begreppen "de stora skogarna och vildmarken"

Är den svenska regeringen beredd att medverka till spridning av parasiter och sjukdomar?

Slutligen är det Svenska Jakthundgruppens förhoppning att Sveriges regering i likhet med Norges regering tar sitt förnuft till f�nga och tar hänsyn till de människor som drabbas av de stora rovdjurens närvaro och framfart.

DET ÄR HÖG TID ATT HEJDA ÖKNINGEN AV BJÖRN OCH LO SAMT ATT VISS BESKATTNING AV VARGSTAMMEN KAN SKE KOMMANDE VINTER.

Sören Ekströms utredning

Skyddsjakt p� varg (SOU 1999:50 Delbetänkande av rovdjursutredningen

Här nedan kan du läsa Svenska Jakthundgruppens remissvar, observera ändring av policy.

YTTRANDE

Kristdemokraternas svar är deras motion till riksdagen2000/01:kd 124 av Ulf Björklund m.fl

Förslag till riksdagsbeslut