Sjukdomsrisker förknippade med främst varg 

 

Ett antal för människan allvarliga sjukdomar kan förväntas öka med förekomst av varg i ett område. 

 

Rabies. 

 

Benämndes i gamla tider för vattuskräck beroende på ett av symptomen förknippat med sjukdomen. Den mest fruktade av de sjukdomarna kopplade till främst varg. Sverige är ett av de få länder i Europa som är fri från rabies.

Här följer länken till Statens Veterinärmedicinska Anstalts beskrivning. 

http://www.sva.se/dokument/stdmall.html?id=607 

 

Dvärgbandmaskar

 

Parasitiska organismer med en levnadscykel i två stadier. I det första stadiet finns parasiten i tarmkanalen hos ett hunddjur. Med avföringen sprids ägg ut i omgivningen som fastnar i vegetationen. Äggen är mycket små och kan transporteras långa vägar med vinden. De är mycket motståndskraftiga mot kyla och upphettning och kan överleva lång tid. Därifrån kan de sedan komma med födan för olika djur och människor. Utvecklas hos den nya världen till en parasit som tränger ut i blodbanan och sedan slår sig ner i olika organ i kroppen såsom lever, lungor, hjärna. Där utvecklas stora vätskefyllda blåsor som innehåller miljontals ny maskhuvuden. När dessa organ äts av ett rovdjur utvecklas nya maskar i tarmsystemet och cykeln är sluten. Hos människan är sjukdomen mycket allvarlig, oftast dödlig om den inte upptäcks i tid. Problemet är att det kan ta lång tid (15-20 år) innan symptom uppträder och de är olika beroende på vilket organ som blivit infekterat. Med vargens spridning i Nordamerika har smitta av Echinococcus granulosis (hundens dvärgbandmask) blivit allt vanligare. Kallas i Nordamerika för Hytatid disease.  Om djupt liggande vätskefyllda blåsor upptäcks i levern av klövvilt skall slakten avbrytas och veterinär tillkallas. Största försiktighet och hygien måste iakttas. Smittan har vid några tillfällen konstaterats i Sverige hos renar och boskap. I kontinentala Europa avråds från att äta bär och svamp som inte upphettats till kokning främst på grund av Echinococcus multilocularis (rävens dvärgbandmask) . Den har konstaterats i Danmark.

Här följer länken till Statens Veterinärmedicinska Anstalts beskrivning.

http://www.sva.se/pdf/echinococcer.pdf

 

 

Neospora caninum 

 

En ganska nyligen upptäckt encellig organism vanlig hos hundar. Den orsakar skador både på hunden på valpar. Boskap smittas ofta och leder då till spontan abort av foster eller andra problem med kalvar och lamm. Kan därigenom orsaka problem vid fäboddrift med lösgående djur. Boskapen är ofta av raser med mycket litet individantal varför en utökad risk för abort kan äventyra den utsatta rasen. Den har hittills inte påvisats hos människa i samband med spontan abort men det är för tidigt att säga säkert att sjukdomen inte kan överföras på människor.

Här följer länken till Statens Veterinärmedicinska Anstalts beskrivning

http://www.sva.se/dok/239.html?searchstring=neospora&visaarkiv=1

 

 

Rävskabb 

 

Vargen är ofta bärare av rävskabb. Hundar smittas lätt men även människor kan smittas.

Här följer länken till Statens Veterinärmedicinska Anstalts beskrivning

http://www.sva.se/static/31.html

 

Fästingöverförda sjukdomar. 

 

Vargen är naturligtvis också värddjur för fästingar och kan alltså bidra till deras spridning. Den direkta spridningen är dock mindre allvarlig än den indirekta. Rovdjurens jakt på främst rådjur får dessa att ta sin tillflykt till människans boendemiljö. Därigenom får vi en större anhopning av fästingar (och fästingburna sjukdomar) i människans närmiljö. Det allt mera utbredda bruket av att ersätta gräsmatta med -naturäng- ger fästingarna exakt rätt miljö för att hitta nya värdar.

Hittade en bra länk med fakta om dessa som följer här

http://www.karelma.com/djur/fastingar.html 

 

Här följer också länkar till Statens Veterinärmedicinska Anstalts och Smittskyddsinstitutets beskrivningar 

 

Fästingburna infektioner

http://www.sva.se/dok/38.html

 

TBE 

http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2365

 

Borrelios

http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2227

 

Fästingfeber

http://www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article.aspx?id=2243

 

De tre länkarna till Smittskyddsinstitutet fungerar inte alltid helt korrekt. Tryck på F5 när sidan kommer upp i så fall.