| FÖRBISEDDA ROVDJURSFAKTA UR VÅR LANDSBYGDSHISTORIA? |
| År |
Kor |
Kvigor |
Oxar |
Hästar |
Fålar |
År |
Kor |
Kvigor |
Oxar |
Hästar |
F�lar |
| 1852 |
6 |
3 |
- |
- |
- |
1858 |
7 |
3 |
- |
- |
1 |
| 1853 |
13 |
- |
- |
- |
- |
1859 |
- |
1 |
- |
- |
- |
| 1854 |
11 |
2 |
1 |
- |
- |
1860 |
- |
- |
- |
- |
- |
| 1855 |
1 |
1 |
1 |
1 |
- |
1861 |
- |
1 |
- |
- |
- |
| 1856 |
5 |
1 |
- |
- |
- |
1862 |
- |
1 |
- |
- |
- |
| 1857 |
7 |
2 |
1 |
1 |
- |
1863 |
1 |
1 |
- |
- |
- |
| Källor: Domböckerna resp. År |
| Anm.: Domboken saknar uppgifter för åren 1829 - 1830. |
| Under de 20 åren 1834 - 1853 revs i Leksand summa 410 kor, 135 kvigor, 35 kvigor |
| 35 oxar, 14 hästar och 8 fölar.Det är ganska fantastiska siffror. Nutidsskildringar av |
| gamla tiders björn- och vargjakter är inte sällan hållna i en överlägset mästrande ton. |
| Låt vara att djurägarna fick ersättning, men det var dock bara med halva värdet. |
| Resten fick de mestadels fattiga bönderna själva stå för. Lägg härtill allt det extra arbete |
| rovdjuren åsamkade allmogen och den formliga skräck åtminstone kvinnor och barn |
| kände när björn eller varg strök omkring på fäbodmarkerna. Det är då sannerligen inte |
| att undra över att bondebefolkningen inte hyste några romantiskt färgade åsikter om |
| dessa djurs existensberättigande. - När Ilis Mats i Djura fällt en varg - den sista i trakten- |
| lade han den p kälken, drog den till skolan och visade besten för barnen. En liten |
| flicka gav den då döda vargen en välriktad spark med orden: "Asä dan som tog våra ku" (48) |
| Av tabell 5 framgår tydligt att antalet rivna djur minskade starkt från senare delen av |
| 1850-talet. Skottpengar och bättre vapen stimulerade jakten. I februari 1828 fälldes tv stora |
| björnar mellan Dammbodarna och Eriksbodarna, vilket renderade jägaren två riksdaler |
| i skottpengar. Året därpå fångade Majs Per Ersson i Grytnäs och hammarsmeden Peter |
| Björk i Brahammar med sax en filfras (järv) vid Getbergs fäbodar och en stor björnhona vid |
| Draggberget. År 1843 utbetalades skottpengar för under året fällda fyra björnar och fyra |
| vargar. År 1847 utbetalades skottpengar till Elins Mats Larsson i Hedby för fyra stora |
| vargar. Liss Olof Olsson i Västannor för en stor varg och fyra lodjur, Elins Ander Larsson |
| i Hedby för en stor varg. Om samtliga står noterat "Utan skallgång". År 1855 fälldes |
| två björnar och två lodjur i Svermarkberget i Djura, en björn vid Sörskog, ett lodjur vid |
| Risholn och ett vid Långberget. En stor björn fälldes 1857 vid Sörskog. Vid 1862 års ting |
| visade Stenhols Mats Anderssoni Västra Björken upp skinnen efter två lodjur, som han |
| fångat i s.k. bår vid fäbodstället Flenarna. Som "kvitto" på skottpengarna förstördesdjurens |
| öron. - Efter 1862 har inga noteringar hittats i domböckerna om skottpengar för björn och varg. |
| Som exempel f� hur h�rt djurägarna kunde drabbas kan nämnas, att en björn 1770 rev alla |
| djur för Damb Anders Andersson i Fornby, att Spegel Olof Olsson i Övermo 1836 förlorade |
| tre kor, Djäken Anders Andersson i Sjugare 1837 fem, Anders Persson i Mjälgen 1843 fem, |
| Ris Per Matsson i Almo 1847 fyra och Kors Erik Andersson i Näsbyggebyn 1858 tre (44). |
| Före 1824 kunde särskilt hårt drabbade kreatursägare från fall till fall för sina förluster få |
| någon ringa ersätttning av socknen. På sockenstämma 1823 gjordes en överenskommelse - |
| stadfäst av Kungl. Maj:t 1824 - om en viss försäkring mot dylika förluster. Man uttaxerade |
| medel från Leksands 62 rotar jämte de 8 från Gopa att ersätta kreatursägarna med halva |
| värdet för djur, som dödats av björn och varg, dock inte för kalvar, får och getter. Det hade |
| blivit för kostsamt att ersätta förlusten av alla småkreatur. Anmälan om förlust av djur gjordes |
| till häradsrätten, som hade att godkänna kravet, varefter kronofogden utbetalade beloppet (45). |
| Tabell 5. Av rovdjur dödade kreatur i Leksand |
| År |
Kor |
Kvigor |
Oxar |
Hästar |
Fålar |
År |
Kor |
Kvigor |
Oxar |
Hästar |
F�lar |
| 1826 |
8 |
2 |
2 |
- |
- |
1840 |
12 |
7 |
1 |
- |
- |
| 1827 |
20 |
4 |
4 |
- |
2 |
1841 |
5 |
2 |
- |
- |
- |
| 1828 |
17 |
3 |
2 |
- |
- |
1842 |
12 |
1 |
1 |
1 |
- |
| 1831 |
31 |
13 |
3 |
1 |
2 |
1843 |
23 |
4 |
2 |
- |
- |
| 1832 |
20 |
3 |
3 |
- |
3 |
1844 |
34 |
5 |
1 |
2 |
- |
| 1833 |
26 |
18 |
4 |
- |
2 |
1845 |
16 |
3 |
- |
- |
1 |
| 1834 |
28 |
10 |
3 |
5 |
- |
1846 |
20 |
11 |
4 |
- |
- |
| 1835 |
22 |
9 |
2 |
- |
1 |
1847 |
18 |
2 |
1 |
- |
- |
| 1836 |
33 |
11 |
4 |
2 |
- |
1848 |
24 |
2 |
2 |
1 |
- |
| 1837 |
35 |
20 |
6 |
2 |
3 |
1849 |
31 |
7 |
1 |
1 |
- |
| 1838 |
29 |
12 |
3 |
- |
3 |
1850 |
10 |
7 |
1 |
- |
- |
| 1839 |
25 |
9 |
3 |
- |
- |
1851 |
13 |
5 |
- |
- |
- |
| Anmärkning. Ovanstående text är avskrift av ett dokument som återfanns i min brevlåda, |
| upphovsmannen är för mig okänd. Faktauppgifterna har inte kontrollerats men är troligtvis |
| sanna. Sannolikt kan motsvarande siffror återfinnas i Domböcker för åtskilliga socknar. |
| Harry Fredriksson, Leksand. |
