Följande hittade jag på Nordulvs webbsidor om vargdödade hundar år 2005. Mina kommentarer är med kursiv stil.
20 hundar har dödats av varg under 2005.
I 19 av dem fallen har man inte ens sett vargen i närheten av hunden, vilket betyder att ändringen av § 28 Jaktförordningen, som jägare kräver, och som skulle ge rätt att skjuta varg som attackerar en hund, skulle inte hjälpa till att dödade hundar blir färre.
Bakom kravet på skyddsjakt ligger alltså endast ökade möjligheter att skjuta en varg som man kan locka fram med hjälp av jakthund.
Vilken halsbrytande logik. Jägarna skulle alltså offra minst 20 av sina jaktkamrater för att kanske få chansen att skjuta en varg. Hur imbecill får man vara?
Det som kan hjälpa är ökad ansvar för sina hundar i samband med jakt, åtgärder som bjällror, speciell halsband eller väst mm eller helt enkelt att rensa bort de grymmaste jaktmetoderna med hjälp av lösspringande hund. Och visa att man kan bli en del av det civiliserade samhälle som utvecklas konstant. Och som följd till detta visar hänsyn och respekt till naturen och andra arter
Vargar är bra mycket klokare än forskare och varulvar (förlåt Nordulvar). De kommer att lära sig snabbt att matklockan ringer om de hör en pingla. Sen undrar jag var det grymma ligger i stövaren som aldrig hinner fatt sin hare, taxens långsamma drev på rådjuret (hundar som kan hinna fatt ett rådjur används inte), älghunden som ställer en älg eller föser den, eller fågelhundens markering att nu finns det en fågel på marken. Så det måste vara den skällande fågelhundens arbete under trädet där tjädern sitter som man avser.
Vargens sätt att nedlägga en älg är ofta, attackera och skada den, vänta några dygn till sårfebern fått ordentligt fäste, och börja sedan måltiden under tiden bytet lever. Naturens ”skonsamma?” sätt jämfört med människans grymma metoder att eftersträva snabb avlivning av bytet.
Nordulv är välkommen med kommentar till callesg@msn.com.
Calle Seleborg
Värmlandsavdelningen
